Välkommen till SD Falköping

Vår politik

Barn och utbildning

Sverigedemokraterna vill främja en utveckling som ger familjerna en större självständighet och ökad valfrihet. Alla barn är olika och har olika behov. Ett stort utbud av barnomsorgsformer, inklusive goda möjligheter för föräldrarna att själva ta hand om sina barn under de tidiga åren, skall därför eftersträvas.

– Ur Sverigedemokraternas principprogram

Sverigedemokraterna ser vikten av att inte spara in på våra barn då det innebär att vi sparar på framtiden. Vi motsätter oss därmed alla nedskärningar, sammanslagningar av klasser och förslag till eventuella nedläggningar av byskolor. Det är en trygghet för våra barn och ungdomar att gå i mindre klasser med en hög närvaro av vuxna. Falköping står inför en rad utmaningar med att bibehålla och stärka kvaliteten på undervisningen och barnomsorgen i kommunen. På det nationella planet förespråkar vi att skolorna ska förstatligas för att säkerställa ett jämnt och rättvist utbildningsväsen och för att minimera risken med att kommuner skär ned i undervisningen för att spara pengar.

Sverigedemokraterna säger inte principiellt nej till etableringar av friskolor men anser att varje fall behöver prövas individuellt utifrån kommunens behov. Vi säger nej till etablering av alla friskolor som verkar segregerande och exkluderande för elever utifrån kriterier som religion, kultur och andra för lärandet ovidkommande faktorer.

Det är Sverigedemokraternas bestämda åsikt att heltäckande slöjor inte hör hemma i skolan. Det är inte bara så att de försvårar undervisningen, utan de är dessutom ett uttryck för religiös extremism och kvinnoförtryck.

I syfte att skydda barn från övergrepp ska all personal som arbetar med barn och ungdomar kunna uppvisa utdrag ur belastningsregistret som visar att man inte tidigare gjort sig skyldig till exempelvis övergrepp mot barn, sexbrott eller våldsbrott. Detta krav ska gälla all personal, praktikanter och övrig frivilligverksamhet som riktar sig till barn i kommunens regi.

Sverigedemokraterna vill införa en regel i Falköpings skolor om att det enda tillåtna samtalsspråket i skolorna är svenska (borträknat språklektioner). Detta för att stärka gemenskapen och säkerställa att man i skolorna förstår varandra, och undviker att riskera att någon utelämnas till följd av språkförbistringar.

Vi bör vidare sträva efter att skolmaten genomgående skall ha högt näringsvärde, vara svensk och närproducerad, ekologiskt framställd och helt gratis för eleverna, vilket skall gälla elever på alla nivåer. Kött från djur som utsatts för onödigt lidande, t ex ritualslaktat kött, skall inte förekomma i kommunens skolor.

Förskola.

Valfriheten och mångfalden inom förskola och barnomsorg är en rättvisefråga. Sverigedemokraterna vill stimulera föräldrar till att spendera mer tid med sina barn och ser därför vårdnadsbidraget som ett bra alternativ inom barnomsorgen. Vi ser i framtiden också positivt på mer långtgående lösningar som till exempel Nackamodellen, där föräldrarna kontrakteras av kommunen som dagbarnvårdare åt sina egna barn.

Centralt inom barnomsorgen är att man ska sträva efter att hålla barngrupperna så små som möjligt och att barnens fantasi och leklust tillvaratas på bästa sätt, samt stress- och bullernivåer reduceras till ett minimum.

Sverigedemokraterna ser vikten av en flexibel barnomsorg som passar varje familjs unika livspussel. Då kraven dessutom ökar på kommunen att skapa fler barnomsorgsplatser vill vi att kommunen omgående gör en satsning på en informations- och rekryteringskampanj för att uppmuntra nyföretagande som privata dagbarnvårdare.

Det kan inte anses acceptabelt att barnomsorgen är så bristfällig som den är idag. Vi ser i Floby hur förtvivlade föräldrar undrar vad som ska hända med deras förskola då politikerna ej levt upp till sina löften. Hur förskolan i Kinnarp är överbelagd och en tillfällig avdelning öppnats på skolan. Sverigedemokraterna ser det som enda framtidslösning att bygga en ny förskola i Kinnarp.

Modersmålsundervisning i förskolan leder alltför lätt till en känsla av utanförskap, av att vara annorlunda än de barn som har svenska som modersmål och därför inte deltar i särskild språkundervisning. Vi menar att denna verksamhet försvårar invandrarbarnens anpassning till det svenska samhället och att den tar alltför stora ekonomiska och personella resurser i anspråk. Vetenskapliga rön från bland annat Danmark har dessutom visat att modersmålsträningen är så gott som verkningslös. Sverigedemokraterna vill därför avveckla modersmålsträningen i förskolan med undantag för minoritetsspråken och finskan.

Grund- och gymnasieskola

Sverigedemokraterna ser vikten av att elever i kommunen ska kunna gå till skolan för att lära. Tyvärr ser verkligheten annorlunda ut, och många elever idag går till skolan med en klump i magen av oro för att bli utsatt för kränkande behandling av sina klasskamrater. Vi vill därför att kommunen ska ta fram kommunövergripande handlingsplaner i hur skolorna ska bemöta och agera när tillbud inträffar. Vi ser vikten av att man specificerar och vågar se problemen var för sig, och vänder oss därmed mot dagens likabehandlingsplaner som varje skola var för sig tar fram, då det blir en oerhörd skillnad runt om i kommunen beroende på vilken skola man går på, vilken hjälp och vilket bemötande man får. Vi ser även att man måste våga bemöta sexuella trakasserier, mobbning och rasism som problem var för sig även om de ofta angränsar till varandra, för att kunna bemöta utefter den bakomliggande orsaken.

Det är av stor vikt att vi bevarar våra landsbygdsskolor, svensk grundvärdering i skolan behövs med tanke på den höga invandring av barn vi förväntas i Falköping. För att öka tryggheten i skolorna och främja möten över generationsgränserna förespråkar vi det så kallade klassmorfarsystemet. Vi vill även se att kommunen öppnar upp för frivilliga kamratstödjare på rasterna.

Vi lever i ett demokratiskt samhälle och det är viktigt att vi slår vakt om demokratin och lär våra barn hur viktigt det är att slå vakt om den. Vi vill därför att kommunen årligen håller demokratiagar md fokus på att undervisa i vikten av demokrati samt undervisar i vad som inträffat historiskt när totalitära ideologier tar över så som kommunismen, nazismen och teokratiska styren mm.

Mobbning, sexuella trakasserier och utanförskap i skolan måste motverkas på samma sätt som på alla andra arbetsplatser oh det är viktigt att arbetet med att motverka dessa håller en jämn nivå över hela kommunen oh att hjälp och stöd för utsatta ej är avhängt på vilken skola man går på. Vi vill därför se kommunövergripande handlingsplaner på dessa områden kunna få stöd och stimulans.

Sverigedemokraterna är positiva till att eleverna ges möjlighet till medbestämmande – ett reellt inflytande – på skolan, inte minst som ett led i att träna eleverna i demokratiska arbetssätt och demokratiskt tänkande. Vi ser att kommunen med fördel ser över möjligheterna att inrätta ett ungdomsråd.

I många kommuner har det införts system med så kallat skolk-SMS där föräldrarna till en elev får ett sms av skolan om eleven har ogiltig frånvaro. Vi ser att Falköpings kommun med fördel ska införliva det systemet i kommunens skolor.

Att föräldrar har ett långtgående ansvar som ej kan överlämnas till skolorna är något vi ser som viktigt att slå vakt om. Däremot ska vi verka för att elever som inte kan få hjälp med läxläsning i hemmet skall erbjudas sådant stöd av skolan då den hjälpen inte ska vara avhängd på hur utbildade eller engagerade föräldrar en elev har.

Skolans roll är inte bara att vara kunskapsförmedlare utan till stor del också att förmedla en djupgående förståelse och acceptans för vårt svenska kulturarv – från en generation till en annan. I kulturarvet ingår det svenska folkets gemensamma historia, kultur, traditioner, normer och värderingar, språk och religion. Dessa är de byggstenar vilka Sverigedemokraterna menar utgör grunden för ett tryggt och stabilt Sverige. Utan goda kunskaper om dessa byggstenar, och då framförallt gemensamma normer, värderingar och språk, är det svårt, om inte omöjligt, att bli en naturlig del av det svenska samhället. Skolan bör därför betona kärnfamiljens betydelse, tidigare generationers samlade kunskap och erfarenhet, den kristna etiken samt inte minst den västerländska humanismens centrala betydelse i vårt samhälle.

Den mångkulturella otryggheten har nått innanför skolans område. Våld, mobbning, sexuella trakasserier, svenskfientlighet och andra etniska samt religiösa motsättningar har fått en oacceptabelt stor utbredning. Skolan är en arbetsplats och eleverna har rätt att kräva en väl fungerande arbetsmiljö. Som ett led i detta arbete menar Sverigedemokraterna att elever som inte fungerar i skolsituationen ska kunna omplaceras – även mot den enskilda elevens och förälderns/föräldrarnas vilja.

Sverigedemokraterna vill införa jourskolor där elever med manifesta sociala problem hänvisas för kortare eller längre perioder. Detta för att på ett rimligt sätt påverka och korrigera dessa elevers beteende genom att ge dem rätt stöd, samtidigt som övriga elever ges möjlighet till en trygg och lugn tillvaro med studiero i skolan.

Försäljning av sötsaker på skolans område skall inte förekomma.

Utan tillgång till historien kan man inte förstå sin samtid. Språkets roll som kulturbärare och länk mellan generationerna kan knappast överskattas. Den kommunala skolan bör därför erbjuda undervisning i lokal dialekt och folkmål antingen inom ramen för den ordinarie svenskundervisningen eller som tillvalsämne. I en tid då förändringarna i samhället sker allt snabbare och globaliseringen blir allt mer påtaglig blir också ämnet historia viktigare än någonsin. Svenska barn måste få tillgång till sin egen svenska historia i väsentligt större omfattning än idag. – utbildning i lokalhistoria, berättelser, talmål och dylikt.

Vi vill att Falköping lämnar Gymnasiesamverkan Skaraborg då vi anser oss inte få ut tillräckligt av det. Vi vill också införa körkortutbildning på praktiska gymnasieprogram.

Så längre som det inträffar allvarliga tillbud så vill vi öka polisnärvaron i skolorna. På gymnasiet har inträffat flera tillbud med slagsmål mellan ungdomar.

Vi har som viljeinriktning att flytta introduktionsprogrammets verksamhet till att förlägga på SFI.

Vi vill gärna se lärlingsutbildningar på gymnasienivå. Vi vill också se ett utvecklat samarbete mellan skola och lokala företag där det kan erbjudas en utökad möjlighet till praktikplatser för skoltrötta ungdomar istället för onödiga avhopp. Även främja praktik för ungdomar som stuterar på program som inte är praktiska så de får pröva på arbetslivet och skapa kontaktnät.

För att kunna bli en naturlig del av det svenska samhället krävs goda språkkunskaper. Därför är det av stor vikt att samtalsspråket under skoltid, med undantag för språklektioner, alltid är svenska. Modersmålsundervisningen främjar inte assimilationen till det svenska samhället och dess effekter för inlärning av det svenska språket är tveksamt. Sverigedemokraterna förordar att kommunen skall utöva påtryckningar på staten så att den skattefinansierade modersmålsundervisningen avskaffas. De nationella minoritetsspråken undantaget. Men så länge som det är obligatoriskt vill vi göra en omstrukturering och effektivisering av verksamheten och samordna den på en plats under kompetens och arbetsmarknadsnämndens ansvar.

Fritidshem

Man behöver se över denna verksamhet som mer funkar som en förvaring, införa någon form av barn/personal. Läxhjälp på fritids för barn som har långa dagar ska eftersträvas.

Särskola

Inga nedskärningar i antalet elevassistenter för barn med funktionsnedsättningar eller inlärningssvårigheter får göras. Kommunen måste i större utsträckning ta sitt ansvar och erbjuda barn med funktionsutmaningar de resurser de behöver för att få en god skolgång likväl som en värdig och god kvalitet i livet. Att barn i kommunen med funktionsutmaningar tvingas till att under flera år misslyckas med sin skolgång för att skolorna inte vill sätta in de resurser som krävs är inte värdigt ett civiliserat samhälle.

Musikskola

Vi anser att musikskolan är viktig och värdefull för kommunen och ska även i fortsättningsvis vara placerad i nämnden. Långsiktigt skulle vi vilja se en vidareutveckling av musikskolan, möjligen i samarbete med teatern och utveckla det till mer en kulturskola med musik, dans och teater som utbud.

Byggnation

Principen om att hela Sverige skall leva är mycket viktigt för Sverigedemokraterna. För att bland annat kunna garantera medborgare i alla delar av landet en godtagbar nivå av samhällsservice och tillgänglighet till en rimlig kostnad måste stat och kommuner behålla ett betydande mått av inflytande över infrastruktur och kollektivtrafik. Vår ambition är att hela kommunen ska leva och det ska finnas en god tillgång på olika boendeformer i kommunen, det också viktigt att alla orter i kommunen får nya boenden och inte bara centralorten.

Sverige har en rik byggnadstradition som förtjänar att bevaras. Historiskt förankrade byggnadsmiljöer skapar hemkänsla och trygghet för många invånare och har en positiv inverkan på turistnäringen. Företag som använder sig av traditionella och miljövänliga byggnadsstilar, tekniker och material skall premieras vid upphandling. Privatpersoner som köper tomträtter av kommunen skall kunna få rabatt på köpesumman om de förbinder sig att bygga sitt hus i traditionell och miljöanpassad stil. Byggnader med starkt symbolvärde av religiös eller annan karaktär som kraftigt avviker ifrån svensk eller västerländsk byggnadstradition skall inte få uppföras. Det är därför viktigt att det finns utvecklingsplaner för hela kommunen, inte bara centralorten. Vi vill att kommunen ska ha tydliga arkitektoniska planer för tätorterna så att nya byggnader inte avviker för mycket från äldre utan att de passar in på ett naturligt sätt bland övriga.

Varierade boendeformer, småskalighet, naturliga mötesplatser, trygghet, närhet till central samhällsservice, rekreationsområden och fritidsaktiviteter skall eftersträvas vid planeringen av nya bostadsområden. Gröna ytor och naturliknande miljöer ska vara en självklar och sammanhängande del av stadsbilden, vilket ska beaktas vid all nybyggnation. Stor hänsyn ska vid all nybyggnation också tas till det lokala ekosystemet. Tillgången till byggnadsklara tomter måste ökas, och det måste vara ett varierat utbud och även tillgång i kommunens yttergränser.

Ett brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv ska vara en naturlig del av samhällsplaneringen. Miljöer som riskerar att skapa känslor av otrygghet eller underlättar för brottslig verksamhet ska motverkas och förändras. På samma sätt skall barn- och familjeperspektivet vara genomgående. Barnens leklust och behov av rörelse måste bejakas, och hot från trafiken eller andra potentiellt farliga miljöer minimeras. Närhet till arbete, offentlig service, inköpsställen och fritidsaktiviteter bör eftersträvas liksom skapandet av andra naturliga mötesplatser.

Kommunstyrelsen

Invandring

Vi vill avveckla kommunstyrelsens integrationsutskott med handläggare och överföra dess uppgifter helt på kommunstyrelsen istället. Kommunstyrelsen ska ansvara för att ett mångkulturellt bokslut upprättas årligen. I detta skall alla nettokostnader för invandring och flyktingmottagande redovisas. Vi motsätter oss alla former av mer eller mindre kostsamma integrationsåtgärder som innebär att man gör skillnad på människor utifrån etnicitet genom positiv särbehandling, eller genom att stödja verksamheter som enbart riktar sig till människor med invandrarbakgrund och inte erbjuds alla. Undantaget är SFI, samhällsorientering samt arbetet med att validera tidigare utbildningar och arbetslivskunskaper, som ger goda förutsättningar för nyanlända att på sikt kunna delta aktivt i samhällslivet. Verksamheterna fyller en viktig funktion, men det bör ses över hur de kan effektiviseras, bibehålla hög kvalitet och samtidigt minska kostnaderna och ge nyanlända bättre redskap för att kunna bli en del av samhället. Kommunen skall, tills dess att en mer ansvarsfull invandringspolitik inrättats på nationell nivå, motsätta sig avtal om invandrarmottagning och säga upp sitt nuvarande avtal med migrationsverket.

Att lämna sitt hemland, sin släkt och kultur för att flytta till ett annat land är ett stort beslut och det finns många invandrade personer som önskar flytta tillbaka till sitt hemland när förutsättningarna i hemlandet tillåter det. Vi vill att kommunen inrättar en tjänst för en återvandringshandläggare som gemensamt med den som önskar migrera tillbaka till sitt hemland tar fram en plan för hur man på bästa sätt optimerar förutsättningarna för återvandring. Kommunen ska även verka för att återföreningar i största möjliga mån ska äga rum i hemländerna.

Vi anser att det svenska språket är nyckeln in till det svenska samhället. Men det är inte försvarbart att personer som bott i detta land i tio, femton och till och med tjugo år använder sig av skattefinansierad språktolk. Vi förstår och accepterar att språktolk måste finnas för de som är nyanlända och har bott i Sverige en kortare tid. Vi tycker att det är en moralisk skyldighet att lära sig språket i det landet man har valt att bosätta sig i. Vi tycker att en rimlig gräns borde sättas att efter man bott i Sverige i fem år har man haft tillfälle att lära sig det svenska språket. Är inte så fallet får man bekosta detta på egen hand. Detsamma borde gälla för alla som har fått godkänt på sina SFI studier, då man tom. fått bonus upp till 12 000 kr för att man lärt sig det svenska språket.  Om det gäller fall då patientsäkerhet kan äventyras ska inte denna gräns gälla utan då har man rätt till fri språktolk.

Kommunledning

Det är av största vikt att administrativa kostnader hålls så låga som möjligt, och att organisationen är väl fungerande. Det effektiviseringskrav som finns i denna budget bör i första hand uppnås genom en minskning av just administrativa kostnader, samt genom effektivare organisation.

Sverigedemokraterna sätter ett stort värde på kommuninvånarnas trygghet. I första hand skall kommunen inrikta sig på brottsförebyggande arbete genom utökad samverkan med polisen. Men likväl i samarbete med det lokala näringslivet, ideella föreningar och skolan. För att stärka tryggheten är vi inte främmande för att särskilt otrygga områden kan bevakas genom nattvandrare, väktare och övervakningskameror. Förbud mot heltäckande maskering i kommunala inrättningar är en säkerhetsfråga som vi tar på allvar och verkar för. Det ska ej göras undantag för religiösa eller andra kulturella anledningar.

Kommunstyrelsen ska ansvara för att ett jämställdhetsbokslut upprättas årligen. I detta ska alla kommunens kostnader inom området redovisas. Inom alla kommunens verksamheter vill vi se ökade insatser för att förebygga och åtgärda alla former av våld, sexualiserat våld och hedersrelaterat våld. Detta görs förslagsvis genom väl utarbetade handlingsplaner som samtliga verksamheter har god kunskap om. Genuspedagogiken ska avvecklas i alla kommunens verksamheter.

Vi vill gå ur förbundet West Sweden, vars medlemskap inte gagnat kommunen tillräckligt utan snarare bara kostat pengar i onödan. Falköpings medlemskap i Cittaslow är något som vi också vill avsluta. Vi ser att Falköpings kommun har så många goda egenskaper som man kan satsa på med sitt rika kulturarv, levande landsbygd och närproducerade matvaror. Vi ser att Falköping inte ska gömma sig bakom ett diffust koncept inköpt utifrån utan våga satsa på det unika med just Falköping.

Falköping har de senaste åren, föga smickrande, haft ett dåligt företagsklimat enligt undersökningar. Detta måste förbättras omedelbart eftersom nyföretagande är en förutsättning för att skapa fler arbetstillfällen för kommuninvånarna. Kommunen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för företag som vill etablera sig i kommunen och inte motarbeta som har skett vid ett antal tillfällen. Arbetet som bedrivs med näringslivsfrämjande är i behov av en noggrann genomlysning med efterföljande lämpliga åtgärder för att komma till rätta med det bristfälliga företagsklimat som råder i Falköping. Sverigedemokraterna vill att kommunen inrättar ett nyföretagarcentrum för att uppmuntra och underlätta för nyföretagandet i Falköping.

För att öka insynen i beslutsprocesserna i kommunen vi vill att i alla nämnder ska de partier som sitter i kommunfullmäktige ha närvarorätt på sammanträdena. Vi vill även att ljud upptagning sker i styrelse-, utskott-, och nämndesammanträden och att dessa sedan blir tillgängliga på Internet för allmänheten, undantaget är om man ska diskutera sekretessbelagda ärenden. Detta ger en ökad demokratisk insyn för allmänheten och även låter dem ta del i hur politiker och tjänstemän resonerat när de fattat ett beslut.

Vi vill skapa en ny nämnd som ska ta ansvaret för äldre och handikappsomsorgen från nuvarande socialnämnden i syfte att vi vill ha en nämnd som fokuserar enbart på dessa frågor. Denna nämnd som vi vill kalla för ”Omsorgsnämnden” kommer ändå att bli den nämnd som mest resurser går till. Vi kan även tänka oss att ansvarsområdet ”Säkerhetsservice för äldre” övertas från räddningsnämnden också, men detta bör utredas före.

Vi vill förändra antal mandat i kommunens nämnder enligt tabellen nedan:

Nämndmandat
2012

Nämndmandat
2013

Barn- och utbildningsnämnden

13

11

Byggnadsnämnden

11

7

Kompetens- och arbetslivsnämnden

11

7

Kultur- och fritidsnämnden

11

7

Omsorgsnämnden

0

11

Socialnämnden

13

11

Tekniska nämnden

11

7

SKILLNAD

0

–9

Demokrati

Det ska finnas en väl utarbetad handlingsplan för hur den lokala demokratin ska vitaliseras. Aktivt deltagande och ökat inflytande ska uppmuntras genom att kommunen ska vara öppen för medborgarförslag. Beslut i särskilt viktiga och övergripande frågor bör föregås av kommunala folkomröstningar, rådslag eller undersökningar.

Politisk extremism som tar sig uttryck i kriminella handlingar är ett hot mot en vitaliserad demokrati. Kommunstyrelsen ska därför utarbeta handlingsplaner för att det förebyggande arbetet mot alla former av politisk extremism som tar sig kriminella uttryck, samt för hanteringen av hot mot förtroendevalda, snarast ska kunna påbörjas.

Kommunval

Sverigedemokraterna vill ha så få valkretsar som vallagen kräver vilket i Falköpings fall är två stycken eftersom vi har över 24 000 röstberättigade invånare och dessa kommer enligt progoser att bli fler. Eftersom vi måste ha två valkretsar så vill vi använda dem till ett av deras huvudsyften, nämligen att säkerhetsställa att kandidater från hela valområdet väljs in i kommunfullmäktige och inte bara från tätorter som riskerar att bli fallet. Vi vill därför att valkretsarna i nästa kommunval ska dela upp kommunen i Falköpings centralort som en valkrets och övriga kommunen som en egen. Enligt SCB 2010 så hade Falköpings tätort 16 350 invånare och hela kommunen hade 31 650 år 2012. Befolkningen i kommunen är alltså uppdelad ungefär hälften i centralorten och andra hälften utanför vilket borde ge ungefär två lika stora valkretsar vilket är önskvärt. Valdistrikten vill vi behålla nuvarande uppdelning av så långt det är möjligt, dock måste vissa förändringar ske för att matcha de nya valkretsarna.

Bidragsgivning

Vi vill minska partistödet i kommunen med totalt 400 000 kr, detta genom att minska mandatbidraget för alla partier. Detta innebär att grundbidraget blir oförändrat men mandatbidraget minskar till strax över 7 000 kr per mandat. Vi vill också dra in bidrag till föreningarna Sensus, ABF och NBV. Detta ger oss 360 000 kr extra per år. När det gäller all kommunal bidragsgivning är det viktigt att hålla i åtanke att det är skattepengar som hanteras och att varenda krona ska vägas och vändas för att komma till maximal nytta.

Kommunstyrelsens skänker stora ekonomiska bidrag till en rad studieförbund som bedriver en politisk agenda och som i vissa fall även diskriminerat personer med andra politiska åsikter än de som studieförbunden själva driver. Vi anser att det är oacceptabelt att nyttja skattepengar till att finansiera verksamheter som ej kan respektera personers demokratiska rättigheter. I Sverigedemokraternas Falköping respekterar man dessa demokratiska rättigheter samt skattebetalarnas pengar och beviljar ej bidrag till politiska lobbyorganisationer. 

Miljö och energi i samklang med naturen

Sverigedemokraterna ser inte vindkraften som framtidens energikälla utan snarare ett desperat försök att försöka elförsörja oss på ett miljövänligt sätt oavsett de effekter det får på landskapsbilden och oavsett att det är ett väldigt dyrt sätt att producera el. Att avveckla och ersätta uttjänade vinkraftverk blir dessutom en hög kostnad tids nog. Vi vill inte att kommunen ska medverka till att vindkraften expanderar utan vi vill stödja mer effektiv elproduktion som inte bidrar till ökade koldioxidutsläpp i större skala och idag är det kärnkraft och vattenkraft som uppfyller dessa krav. Vi ser gärna att så många som möjligt i kommunen använder sig av fjärrvärme och vi stödjer expansionen av detta.

Kommunen ska vid upphandling införa premiering av miljöpåverkan och uppställa fler kvalitetskrav och därmed köpa så mycket lokalproducerat som möjligt för att minska transportsträckorna och samtidigt stödja regionalt producerade varor.

Falköpings kommun ska i all upphandling av köttprodukter säkerställa att djurens levnadsvillkor och slakt lever upp till svenska djurhållningskrav och aldrig köpa in och servera köttprodukter som kommer från djur som slaktats genom så kallad skäktning.

Sverigedemokraterna värnar djurens väl och vill därför att kommunen premierar hedervärda insatser för djurens rätt och årligen utdelar ett stipendium till eldsjälar som kan vara privatpersoner, företag och föreningar som aktivt arbetar för att hjälpa nödställda djur.

Global handel och aningslöshet har lett till att det i vårt land finns många främmande invasiva växt- och djurarter. Det är växter och djur från andra sidan jorden, som kan sprida sig och konkurrera ut inhemska arter. Exempel är Iberisk skogssnigel (mördarsnigeln) och Jättebjörnloka. Efter årtionden av inaktivitet från röda och blå regeringar kan vi äntligen skymta regler i framtiden. För att nå framgång med bekämpning bör åtgärder sättas in så tidigt som möjligt. Därför vill Sverigedemokraterna inte vänta. Vi vill att Falköpings kommun i MÖS driver frågan om ett åtgärdsprogram för att inledningsvis påbörja bekämpning av Kanadensiskt gullris och Jättebalsamin samt för spridning av kunskap om främmande invasiva arter och deras konsekvenser. I ett senare skede vill vi även inkludera andra invasiva arter. 

Personal

Inom Falköpings kommun tillämpas ett ledarskap med grundinställningen att kommuninvånarna är våra arbetsgivare och vi ska lösa våra uppgifter effektivt, med kvalitét och utan att överarbeta personalen. Personal ska rekryteras baserat på relevanta grunder, dvs.  kompetens, duglighet, lämplighet, samarbetsförmåga etc. Kön, etnicitet, religion och liknande ska inte vara faktorer som påverkar i rekrytering eller karriär inom kommunen. För en effektiv organisation och för att undvika kommunikativa problem ska kommunen ställa höga krav på goda kunskaper i det svenska språket för all kommunal personal.

Vi ska aldrig ge invandrare förtur, kvotera, positivt särbehandla dem vid tillsättande av kommunala arbeten. Man ska inte heller uppmuntra andra arbetsgivare att göra detta. Svenskar är också folk, alla har rätt till en nationalitet FN:s mänskliga rättigheter artikel 15. Enligt samma artikel får ingen heller fråntas sin nationalitet. Det strider också mot likabehandlingslagen och diskrimineringslagen och det skapar dessutom onödig irritation hos befolkningen med sådana åtgärder.

Vi vill minska användning av konsulter under budgetperioden, det har förekommit en del onödiga konsulttjänster tidigare t.ex. för enklare inredning. Vi har tilltro till att den kompetens som behövs många gånger finns tillgänglig i personalkåren. Vi vill att alla lediga tjänster utannonseras så att alla har rätt att söka den, både internt och externt. Nepotism ska inte förekomma i kommunen vare sig med egen personal eller anlitade konsulter.

Kommunen har idag två indikatorer i sina strategiska mål rörande personalpolitik som vi kraftigt vänder oss emot. Det första är ett mål där man mäter andelen kvinnliga chefer i kommunen som har ökat och var i årsredovisningen 2011 67 %. Vi anser inte att detta är ett mått på jämnställdhet och därför bör det strykas och det följs dessutom upp på fel sätt eftersom man betraktar en ökning från 66 % till 67 % som en positiv ökning, med den egna logiken så borde det perfekta värdet vara 50 % och om kommunen ska vara konsekvent så bör den göra en riktad satsning för att få fler män på chefsposter. Sverigedemokraterna anser dock att denna indikator är helt irrelevant.

Den andra indikatorn handlar om att man vill öka andelen anställda i kommunen med utländsk bakgrund och således minska andelen med svensk bakgrund. Denna indikator ska även den strykas eftersom det är diskriminerande mot svenskar.

Vi vill inför krav på att personal som arbetar med barn, ungdomar och i äldrevården ska uppvisa utdrag ur belastningsregistret.

I kommunens riktlinjer gällande bisysslor för anställda anges politiskt engagemang som något som kan klassificeras som förtroende skadligt. Sverigedemokraterna ser allvarligt på denna lucka i regelverket som kan komma att tjäna som politisk åsiktsregistrering. I ett demokratiskt samhälle uppmuntrar man anställda att ta del i den demokratiska processen och lämnar ej öppet för hotelser om att ett politiskt engagemang kan verka hämmande och rent av skadligt på karriären.

Kompetens och arbetsliv

Arbetsmarknad

Statistiken nedan visar utdrag från arbetsförmedlingens månadsstatistik om arbetslösa som andel av den registerbaserade arbetskraften enligt arbetsförmedlingens definitioner. SCB har inte samma indelningar när de mäter arbetslöshet så de kommer inte att stämma överens exakt.

  • ”Öpp” = Öppet arbetslösa
  • ”Akt” = Sökande i program med aktivitetsstöd
  • ”Sum” = Summan av ”Öpp” plus ”Akt”, vilket innebär att den angivna andelen inte har något arbete.

Man kan konstatera att om man jämför Falköping i sin helhet med riket och regionen så har vi legat något över riksgenomsnittet även om det har minskat något både för ungdomar specifikt och för alla. Det som är avvikande i Falköping är den stora arbetslösheten bland utrikes födda och helt säkert även de med utländsk bakgrund, här ligger vi avsevärt mycket högre. Någon generell arbetskraftsinvandring till Falköping finns det således inget behov av och innan vi kommit tillrätta med dessa siffror så bör vi inte ta in fler lågutbildade invandrare eftersom vi bara spär problemen ytterligare.  Vi anser att 2-3 procentenheters skillnad kan vara acceptabel, men inte mer.

I princip all invandring till Sverige före 1968 var någon form arbetskraftsinvandring, man var tvungen att kunna försörja sig själv i princip från första dagen man kom till landet.  Denna typ av arbetskraftsinvandring är Sverigedemokraterna positiva till eftersom det har rått kompetens- eller arbetskraftsbrist under vissa perioder i vår historia, t.ex. bergsbruk på 1600-talet och industriarbete på 1950 och 1960-talen. All denna arbetskraftsinvandring hade en positiv ekonomisk effekt för landet. Idag råder ingen akut större brist på arbetskraft i någon yrkessektor och i de som det råder brist krävs det oftast en hög utbildning. Det moderna Sveriges arbetsmarknad har sedan 1970-talet förändrats och allt fler jobb kräver en högre utbildning.

Att ha ett arbete är en av grunderna för det goda livet och vår ambition är att skapa goda förutsättningar för detta. Vi vill se en ökning av arbetstillfällen i framförallt den privata sektorn och vi ser gärna att Falköping blir en varuproducerande kommun enligt SKL:s definitioner. Det är också önskvärt att de som arbetar i kommunen också är bosatta här.

Ungdomar och studenter ska erbjudas praktik och helst också feriearbete i den kommunala verksamheten. Vi ska inte utnyttja instegsjobb och frizoner i Falköping då detta är diskriminerande mot svenskar.

Kompetens och arbetslivsnämnden har en tät kontakt med ungdomar som riskerar att hamna i utanförskap och som lätt hamnar i sällskap med antidemokratiska agendor. I dessa sällskap riskerar sen ungdomarna att ta ut sin frustration på samhället genom exempelvis klotter, vandalism eller övergrepp mot politiska företrädare och tjänstemän. Vi vill se att KAN tydligt arbetar fram en handlingsplan för att motverka politisk extremism och vandalism. Vi vill däremot poängtera att det är lika viktigt att arbeta med demokratifrågor med personalen och tydligt markera att lärosäten ej är plats för egna politiska agendor.

Vi vill också ta krafttag mot Falköpings arbetslöshet genom arbetsmarknadsprojekt där personer som under en längre tid uppburit ekonomiskt bistånd erbjuds tillfällig anställning utav kommunen. Detta skulle ge fler möjlighet att komma ut i arbetslivet och skaffa sig arbetslivserfarenhet. Kommunen skall generellt inte agera arbetsförmedling utan skapa de bästa förrutsättningarna för att arbetstillfällen uppkommer. Dock ser vi det som en samhällsvinst att få ut personer som under en längre tid uppburit ekonomiskt bistånd i arbetslivet. Utöver samhällsvinsten så skulle ett sådant projekt också kunna leda till minskat försörjningsstöd samt att kommunen kan få statligt nyanställningsstöd.

Eftergymnasiala utbildningar och uppdragsutbildning

Möjligheten till att i samarbete med näringslivet, Arbetsförmedlingen och utbildningsanordnare införa kortvariga, marknadsanpassade utbildningar ska utredas. Syftet är att utbildningarna ska leda till att fler får arbete samtidigt som näringslivets behov av kompetent arbetskraft tillgodoses relativt snart när behov uppstår.

Kommunal vuxenutbildning

Komvux skall vara väl utbyggt och erbjuda medborgarna en reell möjlighet till vidareutbildning.

Introduktion/SFI/Etableringsreformen

Talesättet ”att ta seden dit man kommer” gäller inte längre. Nu talas istället om integration, vilket innebär att alla grupper, såväl svenskar som invandrare, skall integreras i det mångkulturella Sverige. Som alternativ förespråkar Sverigedemokraterna assimilering, som går ut på att det är invandrarna som skall anpassa sig till det svenska samhället. Därför är det av högsta vikt att Falköping erbjuder en utomordentlig utbildning i samhällsorientering för de nyanlända. SFI behöver utvärderas och ta fram statistik i en helt annan omfattning för att kunna se vad som görs bra, vad som behöver göras bättre och vilka insatser som gett önskad effekt. Anhöriginvandring ska begränsas så mycket det går om de inte har ett jobb direkt när de flyttar hit. Arbetslösheten bland utrikes födda är katastrofalt hög i Falköping och vi ska inte förvärra detta.

I ett remissvar från kommunen står att läsa följande:

Utvidgad målgrupp för etableringslagen, remissvar till arbetsmarknadsdepartementet

Den egna erfarenheten av gruppens förutsättningar att bli självförsörjande liknar i stora delar de slutsatser som framförs i rapporten och vi kan inte undgå att göra jämförelser med andra grupper som tagits emot i kommunen. Därav oron inför framtiden. Rapporten visar ju att endast 4 % etablerat sig på arbetsmarknaden, medan återstående 96 % ju såvitt vi förstår kan komma att tvingas leva på kommunalt finansierat försörjningsstöd under lång tid

Modersmålsundervisning i förskolan leder alltför lätt till en känsla av utanförskap, av att vara annorlunda än de barn som har svenska som modersmål och därför inte deltar i särskild språkundervisning. Dessutom finns forskning som pekar på motsatsen till den påstådda sanningen om att modersmålsundervisning underlättar inlärning av ett annat språk och även ger bättre resultat i andra skolämnen. Därför bör modersmålsstödet i förskolan avvecklas, med undantag för minoritetsspråken och finskan. Vi vill flytta över modersmålsundervisningen till kompentens- och arbetsmarknadsnämnden som ska bedriva verksamheten på färre platser om med mindre medel och utbildningen får inte inkräkta på den ordinarie skolundervisningen. Vi är principiellt helt emot hemspråksundervisningen efterson vi anser att den har en segregerande effekt.

Kultur och fritid

De integrationsprojekt som pågår med fokus på att upprätthålla och cementera utanförskap och verkar segregerade ska riktas in på hälso- och kulturstärkande insatser för den svenska kulturen och roliga hälsosatsningar oavsett deltagarnas etnicitet, kultur, religion befriad från diskriminering och särbehandling utifrån ovidkommande faktorer.

Vi vill att kommunen årligen aktivt stödjer den årliga Cruisingen som lockar många besökare till kommunen och andra evenemang och att detta finansieras bl.a. ta bort allt föreningsstöd som riktas till segregerade föreningar som gör skillnad på folk och folk.

Ett av kulturpolitikens främsta syften är att stärka intresset för och kunskapen om svensk och lokal kultur liksom att slå vakt om de djupa värden som det kulturella arvet innehåller. Detta bidrar till att återskapa en gemensam identitet i vårt samhälle och underlättar dessutom assimilering av nytillkomna. Vi vill minska utrymmet för utländsk media och rikta mer verksamheten till invandrare på litteratur på lättförståelig svenska och samhällsinformation.

Museer och bibliotek men också ideella hembygdsföreningar har en särskilt viktig roll i det kulturarvsfrämjande arbetet. Vi vill istället för att ha en integrationsbibliotekarie som vi har idag anställer en socialbibliotekarie som ska stödja alla personer med svårigheter som kan behöva extra stöd.

Kommunen ska ha en aktiv roll som arrangör vid officiella högtider och ta ett särskilt ansvar för att det och det svenska nationaldagsfirandet ska ges en folklig profil. Firandet av traditionella högtider ska aktivt främjas och det nationella, regionala och lokala kulturarvet ska i mjöligaste mån lyftas fram i kommunens kulturverksamheter.

Idrottsrörelsen är en del av den svenska folkrörelsetraditionen och spelar som sådan en stor roll inte bara för människors hälsa utan även för demokratisk och social fostran och erbjuder dessutom en meningsfull och innehållsrik fritid fri från kriminalitet och missbruk.

Vi har fantastiska tillgångar i Ekehagens forntidsby, Åsle-Tå stugby, Hornborgasjön, platåbergen, Ekornavallen och andra fornlämningar av alla de slag, vackra kyrkor, naturen och vårt vackra landskap. Vi ser att dessa är väldiga tillgångar och ska marknadsföras, dels för att förankra vårt unika kulturarv i våra barn och ungdomar och dels för en ökad turism.

En satsning bör göras på att ge alla, men framförallt ungdomar, utökade möjligheter till kreativt skapande i form av exempelvis målning, teckning, fotografering, dans, teater eller hantverk av skilda slag, samt till att ta del av, diskutera och skapa litteratur.

 

Olika intresseföreningar ska stödjas i syfte att erbjuda ett brett utbud på fritidssysselsättningar. Viktigt är dock att dessa är öppna för alla oavsett kön, ursprung, religion eller sexuell läggning. Vi vill därför ta bort stödet för de invandrarföreningar som inte har rätt till stöd enligt lag. Det må så vara att föreningarna i teorin är öppna för alla, men de har en specifik målgrupp baserad på etnicitet och verkar därför exkluderade i praktiken. Dessutom förvärrar de segregationen istället för att motverka den. Likaså vill vi ta bort stödet för religiösa föreningar, då även de verkar exkluderade genom att vända sig till en viss målgrupp baserad på religiös tro. Vi vill också ta bort stödet för föreningar som trots att de är politiskt obundna motsätter sig att människor med viss politisk åsikt blir medlemmar.

Omsorg

Äldreomsorg

Det finns idag många äldre som inte längre kan klara sig på egen hand men som inte anses tillräckligt hjälpbehövande för att få plats på ett särskilt boende det blir i dessa lägen de anhöriga som får ta ansvaret för att ge dessa äldre en dräglig livssituation. För att ge ökad stöd till kommunens alla anhörigvårdare vill vi se ökade möjligheter till utbildning, korttidsboenden och dagverksamhet.

Valfrihet är något som vi i Sverigedemokraterna ser positivt på men som ej finns inom dagens äldreomsorg när det gäller den mat de äldre serveras. Sverigedemokraterna önskar att kommunen därför erbjuder de äldre två rätter var dag som de äldre kan välja från. Förslagsvis tar kommunen fram en veckomatsedel som de äldre sen kan välja från vad de önskar. Vi anser att det skulle vara välgörande både för den egna självkänslan så som att verka aptithöjande då man får göra aktiva val. Den mat som serveras inom alla olika former av äldreboenden ska vara nylagad och näringsrik och utformad med hänsyn tagen till de äldres önskemål. Svensk och helst också lokalt, samt ekologiskt framställd mat ska prioriteras. Viktigt är också att säkerställa att det kött som köps in inte inneburit onödigt lidande för djuren.

Viktigt för kommunen att tänka på är att omgivningen kring boendena ska vara estetiskt tilltalande och trygga att röra sig kring. Under vintern ska där finnas väl iordningställda promenadstråk som man inte riskerar att halka omkull på eller köra fast med sin rullator. Det är även viktigt att kommunen tillhandahåller en god belysning i området för att öka tryggheten.

Om man blir dement så innebär det en ökad otrygghet och sårbarhet i tillvaron. Sverigedemokraterna ser vikten av att Falköpings kommun gör en satsning på framtiden för dessa personer som drabbas. Vi anser att kommunen långsiktigt ska satsa på att anlägga ett helt nytt demensboende specifikt byggt för brukarna och deras behov istället för att söka finna kompromisslösningar på ett boende som ej är byggt för verksamheten från första början.

Samvaron med djur har en välgörande inverkan. Vi vill att kommunen ser på möjligheterna att införa ett projekt med terapidjur så som hundar och katter i verksamheterna.

Odenbadet är en tillgång för kommunen. Idag erbjuder man särskilda pensionärsrabatter som är tio kronor billigare än för vuxna. Vi ser att kommunen med fördel borde se över dagens utbud och priser och ta fram särskilt riktade aktiviteter i högre utsträckning för att fler äldre ska finna Odenbadet och ta del av dess välgörande egenskaper både för fysiken men lika mycket för den sociala samvaron. Förslagsvis som särskilda pensionärsdagar med kraftigt subventionerat pris till relaxavdelningen föregången av tydliga informationskampanjer.

Kommunen ska arbeta för att bryta det sociala utanförskap som ålderdomen riskerar att leda till. I Ängelholm har socialnämnden beslutat att erbjuda de äldre skjuts till en gemensam restaurang istället för att få maten hemkörd och inmundiga den i ensamhet. I den gemensamma inrättningen finns även sjuksköterska att diskutera med om man har frågor kring sin hälsa. Vi vill att Falköping ser närmre på projektet i Ängelholm och möjligheterna för Falköping att införa detsamma i kommunen på försök en till två dagar i veckan till att börja med.

Vi ser att behovet av trygghet ska ingå i en äldres levnadsstandard och inte vara något som belastar ekonomin, utan att avgiften för trygghetslarm slopas helt, dock ska det finnas kvar en behovsprövning.

Då samhällets information och tjänster blir mer och mer upphängda på åtkomsten och kunskapen om internet, finner vi det vara av högsta vikt att kommunen underlättar och hjälper den äldre befolkningen som inte innehar kunskaper i internet att hjälpa dem med att få information i större utsträckning än idag.

Det har i några kommuner gjorts erfarenheter av kostnadsfri friskvårdsträning, inkluderande balansövningar, för äldre, vilket också har visat sig kunna minska risken för fallskador samtidigt som det berikar de äldres sociala liv. Detta har kunnat ske utan betydande kostnader, samtidigt som varje förhindrad fallolycka innebär en stor besparing för kommunen. Kommunen bör se över hur kommunens arbete med fallprevention kan utvecklas ytterligare.

Kommunens fixartjänst som erbjuder hjälp i hemmet med sysslor som att byta glödlampa och byta gardiner med mera bör utökas och omfatta de äldre från och med 65 års ålder, till skillnad från dagens 75 år.

 

Vi ser med oro på hur ålderdomen för många innebär ensamhet och isolering från samhället. Vi önskar att kommunen i den framtida planeringen för framtidens äldreomsorg satsar på en kommunal centralisering av äldreomsorgen med omgivande rekreation, uppmuntran av nischad företagsamhet riktad mot äldre och boenden för olika behov inom ett särskilt strategiskt geografiskt område med god tillgänglighet.

Hemtjänst ska tilldelas i form av tid. I denna tid ska ingå vissa fastställda uppgifter, dock ska tiden vara så pass väl tilltagen att uppgifterna kan utföras ordentligt, och att det dessutom finns möjlighet till viss social samvaro i syfte att bryta isolering. Behovet av hemtjänst ser också ut att öka som en följd av att allt fler äldre bor kvar i sina hem i en högre ålder. Därför måste framtida behov av hemtjänst tas i beaktande redan nu.

Vi vill att Falköpings kommun ska marknadsföra möjligheten till frivilligt socialt arbete så att det kommer till allmänhetens kännedom mer än idag.

Handikappsomsorg

Arbetet med att göra all kommunal verksamhet tillgänglig för människor med funktionsutmaningar ska ha hög prioritet. Det är också viktigt att arbeta för att få privata aktörer att göra sina verksamheter mer tillgängliga för funktionshindrade personer.

Räddningstjänst

Räddningstjänst

Denna verksamhet har vi idag gemensamt med Tidaholms kommun. Vi kan tänka oss att samarbeta med ytterligare grannkommuner om det innebär en effektivisering inom administration. Antalet brandmanstjänster skall dock inte minskas.

Säkerhetsservice för äldre

Denna verksamhet vill vi ha kvar i nuvarande omfattning, men vi vill eventuellt överföra denna verksamhet till den nyskapade omsorgsnämnden på sikt.

Socialtjänst

Individ- och familjeomsorg

Det årliga ekonomiska biståndet är en stor börda för kommunens ekonomi. Biståndet till de utrikes födda utgör över hälften av den totala summa det senaste decenniet, trots att deras andel av befolkningen är under 10 %. Detta är en kraftig överrepresentation. Under 2009 i den ekonomiska krisens spår så ökade biståndet till de som är födda i Sverige också, vilket ledde till att överrepresentationen minskade något.  Tabellen nedan visar utbetalda belopp och överrepresentation bland utrikes födda. I beloppen ingår också introduktionsersättning till nyanlända. Överrepresentation ska tolkas som att för varje utbetald skattekrona i ekonomiskt bistånd så en krona till de som är födda i Sverige en och t.ex. år 2009 15,23 kr till utrikes födda. Falköping ligger långt över riksgenomsnittet och bär således en väldigt stor börda.

Primär tabellkälla: SCB: Biståndshushåll och utgivet ekonomiskt bistånd (socialbidrag) efter region, hushållstyp och född i Sverige/utrikes (samt flyktingar). År 1998-2009.

Från socialstyrelsens årsredovisning 2011:

Under 2011 betalade kommunerna ut 11,2 miljarder kr i ekonomiskt bistånd, vilket var en minskning med 6 procent i fasta priser jämfört med 2010. Introduktionsersättning utgjorde 969 miljoner kr, vilket motsvarar 9 procent av totaltbeloppet. Inrikes födda hushåll fick 4,5 miljarder kr. 

 

Försörjningsstöd ska alltid ses som en tillfällig lösning på ett akut problem. Utan undantag ska försörjningsstödet kopplas till tydliga krav på att den hjälpsökande utifrån sin förmåga aktivt medverkar till att komma ur sin problemsituation. Viktigt är också att den hjälpsökande erbjuds individuellt anpassade stödinsatser.

Om det i framtiden bli aktuellt för kommunen att ta emot så kallade ensamkommande flyktingbarn så ska de ålderstestas i tveksamma fall innan de behandlas som barn. Tester i våra nordiska grannländer har visat att det är mer regel än undantag att de så kallade barnen ljuger om sin ålder för att få en gräddfil in landet genom att utnyttja barns särrättigheter.

I en av socialnämndens delårsrapporter från 2011 står följande:

”Bekymmersamt är att antalet flyktingar utan tillräckliga språkkunskaper, utan arbetsinkomst och med bristfälliga kunskaper om det svenska samhällslivet troligen aldrig varit större än nu i Falköping”. 

Socialnämnden konstaterar följande i sin årsredovisning från 2011:

  • Den helt överskuggande framtidsfrågan under de närmaste åren är hur de stora grupperna av flyktingar som kommit till Falköping under de senaste åren ska komma in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande.
  • Socialnämnden ser en samhällsförändring, vilken speglar sig i nämndens egen verksamhet. Förändringen sker genom att resurssvaga vuxna, barn, ungdomar, etc. lämnas vid sidan om den allmänna samhällsutvecklingen och att ett alltmer tudelat samhälle växer fram. Motsvarande process i andra länder har fått benämningen 2/3 samhälle. De som varit resurssvaga ungdomar ur den återstående 1/3 under skoltiden förvandlas något år senare till resurssvaga ungdomar på arbetsmarknaden och socialnämnden ser med oro på utvecklingen eftersom man under lång tid kunnat och kan följa individers väg genom livet. Nämnden känner en betydande oro inför framtiden i detta avseende såväl för egen del som för den allmänna samhällsutvecklingen.

Tekniska

Parker och gator

Det ska säkerställas att gator, vägar, cykelbanor och trottoarer går att ta sig fram på vintertid, på ett säkert sätt. För att öka tryggheten i kommunen och samtidigt värna miljön ser vi att kommunen i framtiden ska planera all ljussättning i kommunen med så kallat smartljus som tänds när någon befinner sig i området men är släckt övrig tid.

Kost

Maten som serveras ska vara god och näringsrik. Kommunen ska inte köpa in och servera kött som avlivats på sätt ej godkända i Sverige. De äldre som är under kommunens ansvar ska ha möjligheten att välja på två matalternativ.

Fastigheter

Vi ser att kommunen behöver effektivisera och se över sitt fastighetsbestånd och avyttra onödiga lokaler.